Kossornas planet

Rubrik i Expressen.se

”69 kor spårlöst försvunna”

Här ligger inte bara en vallhund begraven – här pratar vi om en hel besättning av kalvarnas morsor som på ett kollosalt förbryllande sätt försvunnit från stall och bås.

Hur kan 69 kobenta mjölleverantörer, med en fot i varje hörn - totalt 276 kofötter - försvinna spårlöst utan att lämna så mycket som ett ynka klövavtryck eller ens en kletig komocka. Det är möjligt att Stjärna, Majros och alla hennes kolleger inte finns i DNA-registret men signalementet borde kunna fastställas utan fantombilder. Herrgårdsgrannarna, Per-sönerna G och GW - borgmästaren i violens Flen och sheriffen i Gnesta City - borde snarast koordinera alla tillgängliga resurser för att lösa mysteriet tillsammans med K.O.

Skam att säga men förmodligen får vi som vanligt ställa vår tillit till de frivilliga krafterna i den kolugna organisationen Missing Cattle.

Egentligen finns det bara två troliga orsaker till detta komiska försvinnande.

Den första teorin inbegriper boskapstjuvar i värsta vilda västern-stil. Koleriska kofösare och korrumperade kosacker som i en koordinerad attack bortfört hela konkarongen i en kolosal kombibil. Avyttrandet av bytet, den så kallade kohandeln, har sedan skett i ett Mordiskt grannland. Av utredningstekniska skäl kan vi här inte avslöja att det gäller Norge.

Denna teori är varken originell eller fantasieggande.

Den andra teorin bygger på en konspiration med 69 edsvurna kreatur som i skydd av mörkret och med koskällorna i ljudlöst läge avlägsnat sig på frivillighetens kostig. Den koleriske coachen för denna kolonn hade kompassen riktad mot Indien, ett land där kossor är heliga och fredade från garvade hudflängare och blodtörstiga slaktare. Någonstans i Småland, ungefär i höjd med Kosta, utbröt ett myteri och en ny cool reseledare övertog karta och kompass. Resultatet blev en total kovändning. Någonstans i hennes galna kohjärna dök det upp en gammal historia om en grisskinka som med rumpan fylld av fett rymde veckan före jul. Det var Werner & Werners julgris Miss Piggy som rymde till Hawaii och nu beslutades att de edsvurna kreaturen också skulle korsa Atlanten med kosan ställd mot varmare breddgrader. Vart skulle en ko rymma om inte till Mexiko.

Denna teori är både originell och fantasieggande.

Om ett brott trots allt är begånget kan man, i det digitala tidevarvet där stölder inte längre utförs med kofot utan med ettor och nollor, undra vilken nolla till bandit som halkar i koskit för att stjäla en levande matbit.

Någonstans går väl ändå gränsen för gammaldags hederlig brottslighet - men va fan – sno en ko !!

God Jul

”Sigstens signade julord

Hjärtinnerligen välkommen till en riktigt god julblogg i Sigstens nyrenoverade och välputsade julhus, för året kryddat med lite av ett Biltema. Så häng med alla mörbultade julbultar, ta ett stadigt tag i julmuttern (Tomtemor) för nu åker vi.

Inta en öppen attityd till högtiden för med rätt julinställning kan vi undvika att den rullar på i samma gamla julspår och låter oss hamna i en ekorrjul. Skåda i stället ljuset mot en fröjdefullt framjul.

Hen som styr över vädrets makter är som bekant mäktigare än självaste Tomten så vi får acceptera endera en grön blanksliten sommarjul eller en vit dubbad vinterjul. Tänk också i dessa tider på alla julbenta tomtenissar som behöver en jullastare för att hantera alla de paket som vid den desperata inköpsrundan lämnade djupa julspår i plånboken.

Julen är också de ljuvliga kakorna tid och minst 36 chokladjul ska det finnas annars är det inte en riktig bakjul. Våra fyrbenta vänner med sina känsliga väderkorn ska också ha sina favoriter serverade i en doftande nosjul.

För alla er som känner att julen stressar och pressar har det tillkommit en almanackisk nyhet för året. Mellan jul och nyår, med valfri dag, finns det nu en reservjul för allt vi inte hunnit med. Om stressymptomen är av allvarligt och fullständigt blockerande slag finns det hjälp att få via en nyinstiftad stiftelse med stödjul. 

Ett annat sätt är ge Tomtefabian i alltihop och fira julen utomlands och ett ypperligt förslag är Frankrike där det går att fira en snurrig men äkta pariserjul. För de som i stället vill förlänga firandet av helgen till hela veckan rekommenderas en elastisk gummijul.

Om vi nu trots alla uppoffrande ansträngningar erkänner vår otillräcklighet och konstaterar att det mesta blev pannkaka och inget blev riktigt godkänt har vi i alla fall firat en svängjul – även om det blev en kuggjul.

God Jul önskar ordmördaren Sigsten Lindeman med ett glas rykande het glögg i handen – en dryck som självklart kallas julångare :)

咀嚼普通话

Rubrik i Expressen.se

”Fler ska plugga kinesiska”

Nog är det lite oklart om rubriken betyder att den ständigt pågående befolkningsökningen i Kina också innebär att det därmed blir fler små kinesbarn som kommer att våndas i de kinesiska skolorna. Troligen handlar det istället om att den svenska regeringen vill puffa för det kinesiska språket i våra svenska skolor – en kinapuff med torrt krut och kort stubin.

Inlärningsmetodiken kan lämpligen hämtas från de erfarenheter vi sedan urminnes tider införskaffat eftersom kinesiska tecken inte är helt olika våra gamla nordiska runor. Att hacka en dödsruna med slägga och spett kan väl inte vara svårare än att rita andra helt obegripliga tecken med en asiatisk pennfattning om ritstiftet. Pingpong-spelare har här en klar i fördel på alla set.

De kinesiska influenserna har vi sedan länge anammat och redan som barn lärde vi oss att spela Kinaschack och numera är kinamat vardagsmat. Vårrullar konsumeras både sommar och vinter, mandariner och (shaolin)munkar äter vi med god aptit utan att för den skull vara kannibaler. Råvaror för egen tillagning är väl inte lika tillgängliga på torghandeln i Kinna som på torghandeln på Himmelska fridens torg men vi sköljer glatt ner godsakerna med Skånskt lantvin – den ädla dryck som med andra ord (MAO) kanske ska kallas Gula Floden.

Vårt vanligaste familjenamn är som bekant Johansson, Andersson och Karlsson och dessa motsvaras i Kina av Wang, Chen och Li, som är totalt obekanta, för att inte säga oräkneliga. Med de nyvunna kunskaperna i det asiatiska språket kan vi se fram emot namnändringar som skiljer oss från medelsvensson och ger oss passande namn som skyttekungar i den kinesiska kampsporten Kung Fu.

Tyvärr kan det nog konstateras att ABF och liknande vuxenskolor, för utbildning av den till åren komna befolkningen, får hinder lika oöverstigliga som den kinesiska muren och dessa får då likt kinesiska oliktänkare kinesa i den kinesiska buren.

·        En översättning av inläggsrubriken kan den oförglömlige kineskocken Lin De Man enkelt servera – eller bruka helt enkelt Google.

David mot Goliat

Rubrik i Tidningen Skogen.se

”Älg kontra Talgoxe”
 

Om denna rubrik gör reklam för en stundande boxningsmatch i 12 ronder mellan en Älgoxe och en Talgoxe kan blodtörstiga åskådare med all säkerhet se fram emot en formidabel viltolycka.

En talgoxe i lätt flygvik mot en bamseälg i supertungvikt kan på sin höjd räkna med att räddas av gong-gongen 12 gången och borde för denna batalj tilldelas en bragdmedalj.

Ett efterföljande referat beskriver säkert med vånda matchen mellan den väldige Hälge, sekonderad av råbarkade sibiriska rådjur, och det ringmärkta ringvraket Talboa med sina stirriga starar i ringhörnan. Den enfaldige ringdomaren i den till bristningsgränsen fyllda skogsgläntan är självklart en solbränd och högröstad domherre, mer brödrostad än rödbröstad.

Utgången av bataljen är given och trots den mulna uppsynen borde den 12-taggade tungviktskronan sitta som en fläskläpp på skogens konung. Märkligt ändå att Talgoxen så totalt ignorerade älgvarningsskylten och hans flaxande jabbar och näbbiga krokar kunde på sin höjd förorsaka små irriterande rodnader på den påpälsade bjässen. Inte en rak häger så långt ögat kunde se.

Bookmakern med de öppna korpgluggarna satte så låga odds att flertalet av de giriga spelarna, mestadels skabbiga rävar och vinglande alikor, råkade bli skyldiga pengar och kan se fram emot pepprade fakturor åtföljda av ohyggliga inkassokrav och åtföljande frakturer.

En sevärd uppgörelse trots det faktum att kombattanterna är oxar vilket per definition betyder att de båda via kirurgiskt ingrepp fråntagits sina för fortplantningen så viktiga organ. Båda hade dock bibehållit en del av sin stridlystnad från tiden före den snöpliga förnedringens fullbordan och visade sig vara fullfjädrade bråkstakar – om än med något stukad stake.

·        PS - Undrar vad den oförglömlige älgboksförfattaren Malte Lindeman haft att säga om den raggige segraren?

Nygammal klädsmak

Rubrik i Aftonbladet.se

”Modetips – Kläderna du kan äta”

 

Detta kan knappast vara någon nyhet för alla de olycksaliga vadslagare som efter det nesliga nederlaget fått äta upp sin farmors gamla hatt. Förmodligen har det i riket som helhet anrättats och spisats betydligt fler hattar än sörlänningar konsumerat surströmmingar som likt den likbleka fisken och bittra förlusten lämnat surare eftersmak än den förväntade segerns ljuvliga sötma.

I många spansktalande länder avnjutes den från begynnelsen Kubanska nationalrätten Ropa vieja – i Spanien kallad paella - en pyttipannaliknande anrättning med strimlat kött som i översättning torde bli gamla kläder. En närbesläktad asiat med vid omkrets och likartad komposition är Nasi Sarong.

Om vi mot allt förnuft förirrar oss ut i svampskogen är sannoliken inte ringa att vi påträffar Mormors nattmössa, en ätbar svamp av familjen skivling som inte ska förväxlas med Toppslätsskivlingen som med sin hallucinerande drogegenskap gör att vi faktiskt kommer att prata i nattmössan.

En annan som pratade i militärmössan var Loffe i filmen Repmånad som i matkön gissade på dagens lunch – Vårflanörer med ryska brottarbrallor och majonnäs. En Karelinsk delikatess som möjligen kunnat tävla i smaksensation med lätt brynjade Karelska grytvantar?

Italienresenärer har förmodligen träffat på byxrätten Calzone men en nyligen komponerad svensk kaka har ett minst lika underbart klingande namn. Det handlar om en After Eight-kaka som kallas Kalsongkakan - men det var visst bara ett trivialt fel i receptet – skulle inte vara kalsong utan kakao.

Kläder kan inte bara ätas utan även drickas. I den förträffliga skånestaden Ystad och i den vid stranden belägna restaurangen ”Kom i luckan” har bartendern Oliver Nilsson (allmänt kallad Oliven Nilsson) uppfunnit en drink kallad ”Luckans trosa”. Kan vara grabbarnas favorit i brist på tillgång av de äkta attributens bärare.

Tills sits: Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder – men kom ihåg att man kan få dåligt väder av att äta dåliga kläder.

·        PS - Undrar vad den oförglömlige matkonsulenten Valfrid Lindeman haft att säga om dessa menyer?